Inledning
För att kunna bevara våra hotade växter krävs kunskaper om var arten finns och om dess population ökar eller minskar. Floraväktarna är ett nätverk av naturintresserade personer som aktivt är med och bevakar och ökar kunskapen om våra hotade kärlväxter.
Projektet Floraväktare startade 1987 av ArtDatabankens grundare Torleif Ingelög och Värdsnaturfonden, WWF:s floravårdsnestor Nils Dahlbeck med hjälp av medel från ett par donationer som var tänkta för floravård och floraövervakning.
Floraväktarövervakningen började på Gotland för att efterhand spridas till övriga län. Projektet finasieras idag huvudsakligen av Naturvårdsverket och ArtDatabanken. Svenska Botaniska Föreningen sköter sedan 2005 på ArtDatabankens uppdrag den nationella koordineringen och har det övergripande ansvaret för insamling och sammanställning av materialet.
Vad gör floraväktarna?
Floraväktare följer sina arters utveckling på en eller flera lokaler från år till år genom återkommande besök. Genom årliga rapporter om arternas tillstånd är det möjligt att följa arternas utveckling och vid behov vidta åtgärder för att bevara en viss art och dess livsmiljö. Floraväktaren rapporterar sina resultat till webbplatsen Artportalen där alla data lagras och blir tillgängliga så att utvärdering och analyser kan göras.
Vilka arter bevakas av floraväktare?
Det finns framtaget (2012) en lista på 340 st. hotade arter, varav 89 st. finns i Uppsala län, som i första hand skall bevakas av floraväktare. Växter som erhållit hotkategorin CR (akut hotad), EN (starkt hotad) eller VU (sårbar) enligt gällande rödlista handlar det i de flesta fall om.
Floraväktararter i Håbo
Idag (2012) finns det p.g.a. ett allt mer ensidigt jord- och skogsbruk troligen endast sju floraväktararter kvar i Håbo. Om vi blickar en 40 – 50 år tillbaka i tiden så fanns det i slutet av 1900-talet åtminstone ytterligare fyra floraväktararter, vilka förmodligen är försvunna idag. Vi har tagit fram en presentation av de 11 st. floraväktararterna, vilken bygger på rapporteringen till Artportalen. Rapporteringen före 2000 är ibland knapphändig och därför har vi i vissa fall endast angivit årtal eller troligt årtal för fyndet. Presentationen ”Floraväktararter i Håbo” kan du läsa här: Floraväktararter i Håbo
Floraväktare i Håbo
År 2001 fick botanikern Kerstin Frostberg (bosatt i Sigtuna) i uppdrag att vara samordnare för floraväktarverksamheten i Uppsala län. Då hade precis en studie genomförts av Ola Ellerström avseende status för ett antal ovanliga arter i länet och Svenska Botaniska Föreningen försökte få igång ett mer strukturerat floraväkteri än vad som funnits tidigare.
Många uppgifter om Håbos flora under 1990- och 2000-talet härrör från inventeringen av Upplands Flora (1991- 2010). Håbo kommun omfattade i detta projekt 8 inventeringsrutor om 1 x 1 km, vilka genomsöktes år efter år (under hela växtsäsongen) av kunniga botaniker såsom professor Gunnar Eriksson, huvudredaktören för Upplands Flora, Lena Jonsell, ArtDatabankens Mora Aronsson och Kerstin Frostberg. En annan viktig rapportör har varit Upplandsstiftelsens inventerare Gillis Aronsson samt dykaren Gustav Johansson, som bl.a. inventerat förekomsten av småsvalting i Stora Ullfjärden.
Den första organiserade floraväktarträffen skedde söndagen den 15/7 2012 då fyra tappra floravänner sökte efter sanddådra, vid Torresta gård, Kalmar kyrka och i Bista industriområde. Observationen var gammal (från 1970-talet) och det visade sig inte vara möjligt att återfinna någon enda planta.
Inför 2013 års floraväktarsäsong tog Thommy Åkerberg fram en lista över 20 st. lokala floraväktararter, d.v.s. kärlväxter som (i de flesta fall) inte är rödlistade men är ovanliga i vår kommun. Vill du se listan, klicka här: Håbo floragrupps växtövervakningslista
Den 6/7 2013 träffades ett gäng floraväktare vid Lillsjön för att söka efter tre arter från denna lokala lista vid Lillsjön och Prästberget, varav en av dessa arter (blåmunk) återfanns. Se bifogat referat från träffen. Träff med floragruppen på Prästberget 2013-07-06